Del 5 – Litteraturhistoria genom AI-experiment

Syfte

Att låta eleverna förstå litterära epoker som levande idévärldar – inte som statiska perioder – och att utforska hur dessa idéer samtalar med dagens teknologiska och etiska frågor.

Genom att arbeta med AI som verktyg och samtalspartner kan eleverna:

• visualisera epokernas stil, språk och världsbild,
• förstå hur människosynen förändrats över tid,
• och koppla dessa perspektiv till dagens frågor om autenticitet, rationalitet, kreativitet, frihet och medvetande.

Kärntanke: Litteraturhistorien handlar inte om då, utan om hur människan försökt förstå sig själv. AI blir vår tids test på vad av det mänskliga som faktiskt går att automatisera – och vad som inte gör det.

AI-litteracitet i litteraturhistorien

Epok	Idéströmning	AI-litteracitetsaspekt	Fråga till vår tid
Antiken	Förnuft, logik, retorik, människan som mått.	1⃣ Vad är AI? – Kunskap, tanke och rationalitet.	Kan maskiner tänka? Vad är "logos" i algoritmernas tidsålder?
Medeltiden	Tro, hierarki, mening.	3⃣ Etik – Makt, tro och teknologi.	Kan AI förstå tro, moral och skuld?
Renässansen	Människan i centrum – nyfikenhet och upptäckt.	5⃣ Människa & maskin – den skapande individen.	Vad betyder individualitet när maskinen kan skapa?
Upplysningen	Förnuft, vetenskap, systematik.	2⃣ Vad är AI – datadrivet vetande.	Är AI en upplysning eller en ny rationalistisk fälla?
Romantiken	Känsla, fantasi, natur, konstnärsgeni.	0⃣ Berättelsen om AI – själen vs maskinen.	Kan AI känna? Finns kreativitet utan känsla?
Realismen/Naturalismen	Samhällsanalys, vetenskap, determinism.	4⃣ Kritiskt granska AI – fakta, empiri, bias.	Vad är sanning i en tid av algoritmisk realism?
Modernismen	Fragment, alienation, subjektivitet.	5⃣ Människa & maskin – medvetande och splittring.	Är AI vår nya spegel? Eller vårt mardrömsjag?
Postmodernismen	Språk, konstruktion, ironi, meta.	4⃣ Kritiskt granska AI-genererat innehåll.	Vad är sant när alla versioner är möjliga?
Nutid / Digital humanism	Mening, hållbarhet, etik, teknologiskt beroende.	6⃣ Framtid & samhälle – AGI och mänsklig framtid.	Hur vill vi leva när intelligensen inte längre är unik?

Pedagogisk princip

Varje epok ska:

1. hjälpa eleverna förstå sin egen tid genom spegling,
2. utveckla AI-litteracitet genom att använda AI för analys, stilövning eller etisk reflektion,
3. bidra till elevens existentiella och demokratiska bildning.

---

Logos och det tänkande maskineriet

När människans förnuft möter algoritmens

Syfte

Att låta eleverna förstå antikens människosyn – där logos (talet, förnuftet, tanken) var människans särdrag – och reflektera över hur den föreställningen utmanas av artificiell intelligens.

Genom att läsa, analysera och samtala med AI utifrån antika texter får eleverna redskap att:

• urskilja skillnaden mellan att resonera och att beräkna,
• utveckla begreppslig AI-litteracitet (förstå vad "intelligens" betyder i olika epoker),
• och koppla retorikens ursprung till dagens algoritmiska kommunikation.

Epokens idéer och människosyn

• Förnuft och måtta: Människan definieras genom sin logos – förmågan att tänka, tala och överväga.
• Etik och dygd: Kunskap kopplas till moral (Sokrates → "att veta det goda är att göra det goda").
• Retorik och påverkan: Talet är både verktyg för sanning och för manipulation.
• Kosmos och ordning: Världen ses som begriplig genom logik – ordning i kaos.

Övergång till AI-tiden: När vi skapar maskiner som kan tala, resonera och övertyga uppstår frågan: Om logos inte längre är unikt mänskligt – vad är det då som gör oss mänskliga?

AI-litteracitetsingång

Fokus: 1⃣ Vad är AI? – förstå skillnaden mellan beräkning och förståelse.

Fråga: Kan en algoritm ha logos?

Eleverna introduceras till grundläggande begrepp:

• hur AI tränas på språk (statistik, inte erfarenhet),
• skillnaden mellan att analysera textmönster och att förstå mening,
• AI som sofist – mästare i form men utan sanning.

Koppling till antiken: Sofisterna lärde ut övertygelsens konst utan att nödvändigtvis tro på sanningen – precis som dagens språkmodeller kan låta visa, men saknar erfarenhet.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. AI som sofist**

Syfte: Utforska skillnaden mellan retorisk skicklighet och sanningshalt.

Genomförande:

1. Eleverna får en antik tanke (t.ex. "Människan är alltings mått").
2. Be AI skriva ett kort tal för och ett emot tesen.
3. Eleverna analyserar talen:

• Vilka retoriska grepp används?
• Finns det någon faktisk kunskap bakom?
• Vilket tal övertygar mest – och varför?

4. Diskutera: Är övertygelse detsamma som sanning?

Koppling: Träning i ethos – pathos – logos. AI-litteracitet: 4⃣ Kritiskt granska AI-genererat innehåll.

** 2. Samtal med Sokrates**

Syfte: Använda AI för att uppleva den sokratiska dialogen.

Genomförande:

1. Eleverna läser ett utdrag ur Försvarstalet eller Faidon.
2. De promptar AI:

Agera som Sokrates. Ställ frågor som hjälper mig förstå
vad det innebär att tänka själv.

3. AI för en dialog med eleven.
4. Efteråt reflekterar eleverna:

• Förde AI samtalet på ett sätt som främjade tänkande – eller bara gav svar?
• Hur känns det att "tänka" med en maskin?

Reflektionsfråga: Vad krävs för att ett samtal ska vara bildande?

** 3. Retorik 2.0**

Syfte: Jämföra klassisk retorik med algoritmisk påverkan.

Genomförande:

1. Eleverna analyserar ett klassiskt tal (t.ex. Perikles' liktal).
2. Be AI skapa en "modern version" riktad till sociala medier.
3. Diskutera hur budskapet förändras:

• Vad händer med ethos och pathos i kortformatet?
• Är dagens algoritmer den nya retoriska arenan?

Utvidgning: Analysera TikTok- eller YouTube-retorik utifrån Aristoteles begrepp.

Förslag på verk, författare och medier

• Platon: Försvarstalet, Grottliknelsen (ur Staten).
• Aristoteles: utdrag ur Om diktekonsten (mimesis och katharsis).
• Sapfo (lyrik) – mänskligt begär vs AI-känslolöshet.
• Aiskylos / Sofokles / Euripides: skuld, öde och ansvar.
• Kortfilm / Podd: BBC Future – "Can AI Think Like Aristotle?" (översatt).

Reflektionsfrågor

Tema	Frågor att diskutera
Tanke och förståelse	Vad betyder det egentligen att förstå något – kan en AI göra det?
Retorik och påverkan	Hur skiljer sig retorisk övertalning från algoritmisk påverkan i sociala medier?
Kunskap och etik	Om Sokrates hade levt idag – hade han betraktat AI som vis, eller som sofist?
Människa och maskin	Är "logos" fortfarande unikt mänskligt? Vad händer med vår självbild om det inte är det?

Sammanfattning

Antiken trodde att logos skiljde människan från djuren. AI tvingar oss nu att fråga: skiljer vårt logos oss ens längre från maskinerna?

I undervisningen blir antiken därför startpunkten för AI-litteracitet: ett sätt att undersöka vad tänkande egentligen är, och varför att förstå alltid är mer än att bearbeta data.

---

Tro, makt och moral i teknologins tid

När den gudomliga ordningen möter den algoritmiska

Syfte

Att låta eleverna förstå hur medeltidens världsbild formades av tro, hierarki och mening – och hur dessa begrepp kan hjälpa oss att diskutera dagens förhållande till AI, kontroll och etik.

Genom litteratur, källor och AI-baserade övningar utforskar eleverna:

• hur människor tidigare sökte mening och ordning i tillvaron,
• hur kunskap alltid hänger ihop med makt och auktoritet,
• och hur AI idag riskerar att bli vår tids "orakel" eller "gud".

Kärnfråga: När algoritmer ersätter auktoriteter – har vi skapat ett nytt trossystem?

Epokens idéer och människosyn

• Gud i centrum: All kunskap och mening härstammar från det gudomliga.
• Hierarkisk världsbild: Varje individ har sin plats; lydnad och tro premieras.
• Moralisk ordning: Det onda och goda är absoluta – människan prövas.
• Didaktisk litteratur: Texter syftar till att undervisa, varna eller frälsa.

Övergång till AI-tiden: Idag söker vi svar hos algoritmer och datamodeller. Vi litar på system vi inte förstår – en form av digital tro. Är ChatGPT vår tids orakel?

AI-litteracitetsingång

Fokus: 3⃣ Etik – vem bär ansvaret när makten flyttas från människor till system?

Fråga: Hur förhåller vi oss moraliskt till en teknologi vi inte helt förstår?

Koppling till AI-litteracitetens delar:

• 2⃣ Vad är AI → Teknikens "osynliga" beslutsprocesser.
• 3⃣ Etik → Ansvar, skuld, och makt i automatiserade system.
• 5⃣ Människa & maskin → Själen, medvetandet och viljan.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. Digitala syndabekännelser**

Syfte: Utforska skuld och ansvar i en digital tid.

Genomförande:

1. Läs ett kort utdrag ur Dantes Inferno eller En medeltida legend.
2. Diskutera begreppet synd – vad betyder det i moralisk mening?
3. Be AI skriva "en nutida version av en syndabekännelse" från perspektivet av en person som ångrar sitt beroende av teknik eller sociala medier.
4. Eleverna analyserar texterna:

• Hur gestaltas skuld, kontrollförlust, frälsning?
• Skiljer sig AI:s moral från den mänskliga?
• Är teknologiskt beroende vår tids "synd"?

** 2. Den algoritmiska domen**

Syfte: Kritiskt analysera begreppet rättvisa.

Genomförande:

1. Läs om den yttersta domen i bildkonst eller litteratur.
2. Presentera en nyhetsartikel om AI-domstolar, ansiktsigenkänning eller algoritmisk övervakning.
3. Eleverna diskuterar:

• Hur liknar dagens "automatiska beslutssystem" medeltidens gudomliga domstol?
• Vad innebär ansvar när beslut fattas av maskiner?

4. Avsluta med en argumenterande mini-debatt: "Är algoritmer mer rättvisa än människor?"

** 3. AI som bekännare**

Syfte: Utforska relationen mellan självkännedom och data.

Genomförande:

1. Eleverna promptar AI:

Agera som en medeltida präst. Jag ska 'bekänna' min digitala synd –
skriv frågor som får mig att reflektera över mitt förhållande till
teknik och sociala medier.

2. Efter samtalet diskuterar eleverna:

• Hur kändes det att få moraliska frågor från en maskin?
• Kan AI "förstå" samvete?
• Vad krävs för att verklig moral ska uppstå?

Förslag på verk, författare och medier

• Dante Alighieri: utdrag ur Den gudomliga komedin (helvetets struktur och rättvisa).
• Heliga Birgitta: Uppenbarelser – sanning, auktoritet och kallelse.
• Medeltida ballader: skuld, kärlek och moral.
• Kortfilm: The Confession of ChatGPT (BBC Idea).
• Samtida text: Debattartikel om AI och ansvar i rättssystemet (t.ex. SvD Debatt).

Sammanfattning

Medeltidens människor sökte mening genom Gud. Vi söker mening genom algoritmer. Båda handlar om tro – den ena på det gudomliga, den andra på det datadrivna.

Att arbeta med medeltiden i AI-tid handlar därför inte om att gå bakåt, utan om att förstå hur människan alltid längtar efter ordning, svar och ansvar – och hur den längtan kan bli både vår frälsning och vår fälla.

---

Människan som skapare och det nya geniet

Från Da Vinci till DALL·E – när kreativiteten blir kod

Syfte

Att låta eleverna förstå renässansens idé om människan som mått på allt och utforska hur dagens AI-utveckling både förlänger och hotar denna människosyn.

Genom litteratur, konst och AI-baserade experiment får eleverna:

• reflektera över vad kreativitet och genialitet innebär,
• pröva AI som medskapare,
• och diskutera vad som händer när maskiner kan skapa konst, musik och text lika väl som vi.

Kärnfråga: Om renässansen satte människan i centrum – vad händer när maskinerna kliver dit?

Epokens idéer och människosyn

• Humanism: Tro på människans förnuft, nyfikenhet och skapande förmåga.
• Individualism: Varje människa är unik och kan forma sitt öde.
• Upptäcktens epok: Världen (och jaget) ska utforskas, inte fruktas.
• Konstnären som geni: Leonardo da Vinci, Michelangelo och Shakespeare som symboler för mänsklig genialitet.

Övergång till AI-tiden: Renässansen födde bilden av människan som skapare av nya världar. I dag gör vi det bokstavligen – men digitalt.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. AI som Da Vinci**

Genomförande:

1. Eleverna studerar Da Vincis anteckningar, teckningar eller idéer (t.ex. flygmaskinen).
2. De promptar AI med:

Agera som Leonardo da Vinci i år 1500. Skissa med ord på en
uppfinning som skulle lösa ett problem i framtiden.

3. Eleverna analyserar svaret:

• Är det visionärt eller bara efterhärmande?
• Vad saknas i AI:s "skapande"?
• Kan genialitet uppstå utan nyfikenhet?

** 2. Shakespeares algoritmiska dubbelgångare**

Genomförande:

1. Eleverna läser ett kort utdrag ur Hamlet eller Romeo och Julia.
2. De promptar AI:

Skriv en ny monolog i Shakespeares stil, men om en människa
som förlorar sig själv till maskiner.

3. Jämför: Hur imiterar AI rytm, metaforer, ordval?
4. Diskutera:

• Kan AI skapa konst med själ?
• Är stil samma sak som mening?

** 3. Selfie med Gud**

Genomförande:

1. Låt eleverna analysera renässansens konstideal – t.ex. Michelangelos Adams skapelse.
2. Prompta AI att skapa en ny version:

Skapa en bild i Michelangelos stil där människan
överlämnar elden till en maskin.

3. Samtala:

• Vad säger bilden om vår tid?
• Vem är skaparen, och vem är den skapade?

Förslag på verk, författare och medier

• William Shakespeare: Hamlet, Romeo och Julia, Stormen.
• Pico della Mirandola: Människans värdighet.
• Leonardo da Vinci: utdrag ur anteckningar / uppfinningar.
• Michelangelo: Adams skapelse – visuell analys.
• Film: Ex Machina (2015) – "Pygmalion" i modern form.

Sammanfattning

Renässansen satte människan i centrum. AI riskerar att sätta människan i periferin – eller tvinga oss att omdefiniera centrum.

---

Förnuft, fakta och den datadrivna människan

När sanningen mäts i data och ljuset kommer från skärmar

Syfte

Att låta eleverna utforska hur upplysningens idéer om förnuft, empirism och fri tanke formade västerländskt tänkande – och hur dessa idéer idag återuppstår i vår tilltro till artificiell intelligens.

Genom jämförelser mellan 1700-talets vetenskapsoptimism och dagens datalogik utvecklar eleverna både:

• historisk förståelse för kunskapens ideal,
• kritisk AI-litteracitet – förmågan att ifrågasätta vad som faktiskt är "rationellt" i en digital tid.

Kärnfråga: Är vi upplysta – eller bara uppkopplade?

Epokens idéer och människosyn

• Förnuftets seger: Människan kan förstå världen genom observation och logik.
• Vetenskap & empiri: Fakta, bevis och mätbarhet står över tradition och tro.
• Tolerans och frihet: Tankefrihet, yttrandefrihet och samhällsreformer.
• En tro på framsteg: Kunskap leder till förbättring.

Övergång till AI-tiden: Datasamhället bygger på samma grund: vi mäter, kartlägger och analyserar allt – men riskerar att blanda ihop information med visdom.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. Fakta eller Filterbubbla?**

Genomförande:

1. Läs ett utdrag ur Voltaires Filosofiska brev eller Olympe de Gouges Kvinnans rättigheter.
2. Diskutera idealet om förnuftig debatt.
3. Jämför med dagens algoritmstyrda informationsflöde.
4. Eleverna undersöker ett aktuellt ämne (t.ex. klimatet, skolan, AI-reglering) och ber både Google, Perplexity och ChatGPT om fakta.
5. De analyserar skillnader:

• Vem prioriteras?
• Vilka källor syns?
• Är svaret "upplyst" eller styrt av mönster?

** 2. Diderots digitala encyklopedi**

Genomförande:

1. Visa Diderots Encyclopédie som försök att samla mänsklig kunskap.
2. Låt eleverna prompta AI:

Skapa en digital encyklopediartikel i Diderots anda
om ämnet [t.ex. 'frihet' eller 'förnuft'].

3. Eleverna analyserar AI-texten:

• Är tonen objektiv?
• Vilka perspektiv saknas?
• Hur avgör vi om något är sant när kunskapen produceras av maskiner?

** 3. Dialog med Voltaire**

Genomförande:

1. Eleverna läser Candide eller utdrag ur Voltaires brev.
2. De promptar AI:

Agera som Voltaire. Jag vill diskutera frågan:
lever vi i den bästa av världar även med AI?

Förslag på verk, författare och medier

• Voltaire: Candide (ironi och optimism).
• Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter.
• Olympe de Gouges: Kvinnans rättigheter.
• Diderot: utdrag ur Encyclopédie.
• Jean-Jacques Rousseau: Om samhällsfördraget (frihet vs kontroll).
• Film: The Circle (2017) – total transparens som moral.

Sammanfattning

Upplysningen lärde oss att lita på förnuftet. AI tvingar oss att fråga: vems förnuft litar vi på nu?

---

Känsla, själ och det mänskliga mot maskinen

När hjärtat utmanar logiken

Syfte

Att låta eleverna förstå romantikens idéer om känsla, natur, kreativitet och människans inre liv – och använda dessa perspektiv för att reflektera över vad som inte kan automatiseras.

Kärnfråga: Om AI kan härma våra ord – kan den också känna vår längtan?

Epokens idéer och människosyn

• Känslan över förnuftet: Emotion och intuition väger tyngre än logik.
• Naturen som spegel: Människan finner mening i naturens krafter.
• Geniet och inspirationen: Den sanna konstnären skapar genom inre glöd, inte regler.
• Främlingskap och längtan: En stark medvetenhet om människans ensamhet i en mekanisk värld.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. Frankenstein – människan som skapare**

Genomförande:

1. Läs utdrag ur Mary Shelleys Frankenstein.
2. Diskutera: Vad motiverar Viktor Frankenstein? Kunskap, nyfikenhet eller hybris?
3. Be AI skriva ett brev från Frankensteins varelse till sin skapare:

Berätta hur det känns att vara skapad men inte älskad.

4. Eleverna analyserar AI:s svar:

• Är tonen mänsklig eller mekanisk?
• Vad förstår AI av ensamhet?

** 2. AI som poet i dimman**

Genomförande:

1. Läs en svensk romantisk dikt – t.ex. Stagnelius "Till förruttnelsen" eller Tegnérs "Det eviga".
2. Prompt:

Skriv en dikt i Stagnelius stil om en människa som längtar
efter mening i en digital värld.

3. Eleverna jämför AI-dikten med originalet:

• Använder AI liknande bildspråk och rytm?
• Känns dikten upplevd eller programmerad?

Förslag på verk, författare och medier

• Mary Shelley: Frankenstein (1818).
• Erik Johan Stagnelius: Till förruttnelsen, Vän! I förödelsens stund.
• Esaias Tegnér: Det eviga.
• Goethe: Den unge Werthers lidanden.
• Film: Her (2013) – kärlek och artificiell närhet.

Sammanfattning

Romantiken försvarade hjärtat mot förnuftet. I dag behöver vi försvara själen mot algoritmen.

---

Sanning, samhälle och algoritmernas verklighet

När verkligheten blir en konstruktion

Syfte

Att låta eleverna förstå hur realismen och naturalismen försökte avbilda människan och samhället "som det verkligen är" — och hur dagens algoritmer och AI-system gör samma anspråk på att beskriva, förutsäga och förstå verkligheten.

Kärnfråga: Är AI vår tids nya naturalist — en som ser allt men inte känner något?

Epokens idéer och människosyn

• Realism: Skildra människan och samhället som det faktiskt är, inte som det borde vara.
• Naturalism: Människan formas av arv, miljö och samhällsvillkor – friheten är begränsad.
• Vetenskapens blick: Författaren som observatör, nästan som en forskare.
• Kritik av samhälle och klass: Litteraturen avslöjar orättvisor och maktstrukturer.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. AI som Zola – datarealism**

Genomförande:

1. Läs ett kort utdrag ur Émile Zolas Thérèse Raquin eller Strindbergs Röda rummet.
2. Diskutera: Hur framställs människan – som fri, eller som styrd av krafter?
3. Be AI skriva en ny scen i samma stil, men med en algoritm som huvudperson.

** 2. Den algoritmiska berättaren**

Genomförande:

1. Analysera en realistisk berättare – t.ex. allvetaren hos Balzac eller Strindberg.
2. Låt AI skriva om samma text ur "den algoritmiska berättarens" perspektiv:

Skriv om scenen som om berättaren var ett övervakningssystem
som samlar data om personerna.

Förslag på verk, författare och medier

• August Strindberg: Röda rummet (samhällssatir).
• Victoria Benedictsson: Pengar.
• Émile Zola: Thérèse Raquin.
• Henrik Ibsen: Ett dockhem (etiska dilemman och sociala roller).
• Film: The Social Dilemma (2020) – realism om algoritmernas samhälle.

Sammanfattning

Realismen ville visa världen som den är. AI visar världen som den beräknas vara.

---

Fragment, medvetande och människan i maskinens tidsålder

När människan blir data och språket blir kod

Syfte

Att låta eleverna förstå modernismens uppbrott från tradition, form och trygg mening — och använda den för att utforska vår tids digitala fragmentisering.

Kärnfråga: Om modernismen ville fånga människans inre röst — vad händer när rösten simuleras av en maskin?

Epokens idéer och människosyn

• Fragment och flöde: Livet upplevs som splittrat, oöverskådligt och subjektivt.
• Medvetandeströmmen: Tankar och känslor blir text – inte berättelser med början och slut.
• Teknik och alienation: Industrialisering och urbanisering skapar känslan av rotlöshet.
• Konst som experiment: Sanningen finns inte längre i formen – utan i försöket.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. Medvetandeström – människa vs maskin**

Genomförande:

1. Läs ett kort utdrag ur Virginia Woolfs Mrs Dalloway eller James Joyces Ulysses.
2. Diskutera hur texten gestaltar tankar utan struktur.
3. Låt eleverna skriva en egen "medvetandeström" – ett stycke om sina tankar i realtid (utan skiljetecken).
4. Klistra in texten i AI:n och prompta:

Fortsätt denna text i samma stil, men försök låta mer maskinell.

** 2. Stadens brus**

Genomförande:

1. Läs dikter av Edith Södergran eller Pär Lagerkvist.
2. Låt AI skapa en dikt med prompten:

Skriv en modernistisk dikt om att leva bland algoritmer
och skärmar, i Södergrans stil.

Förslag på verk, författare och medier

• Virginia Woolf: Mrs Dalloway, To the Lighthouse.
• James Joyce: Ulysses (utdrag).
• Franz Kafka: Förvandlingen.
• Edith Södergran: Vierge moderne, Landet som icke är.
• Pär Lagerkvist: Ångest, Det är vackrast när det skymmer.
• Film: Metropolis (1927) – människan i maskinernas stad.

Sammanfattning

Modernismen såg människan gå vilse i maskinens brus. Vi har bara bytt ångmaskinen mot algoritmen.

---

Sanningar, simuleringar och den ironiska maskinen

När allt kan vara sant – och AI skriver det bättre

Syfte

Att låta eleverna förstå hur postmodernismen utmanar begrepp som sanning, identitet och originalitet – och att använda dessa idéer för att analysera AI:s roll i en tid där verklighet och fiktion flyter ihop.

Kärnfråga: Om AI kan producera oändliga versioner av sanningen – hur väljer vi vilken som är vår?

Epokens idéer och människosyn

• Språket skapar verkligheten: Orden kommer före världen, inte tvärtom.
• Mångfald av sanningar: Ingen objektiv verklighet – bara berättelser.
• Ironi och lek: Det seriösa och det absurda blandas.
• Intertextualitet: Allt är återanvänt; varje text citerar tusen andra.
• Identiteten som konstruktion: "Jag" är en roll, inte en essens.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. AI som lögnare – vad är sanning?**

Genomförande:

1. Läraren visar en AI-genererad nyhetsartikel (med påhittade citat).
2. Eleverna får analysera texten: Hur byggs trovärdigheten upp?
3. Jämför med Baudrillards idé om simulacra – kopior utan original.

** 2. Remix-romanen**

Genomförande:

1. Eleverna väljer ett känt litterärt verk (t.ex. Hamlet, Dorian Gray eller 1984).
2. De ber AI skriva en ny version ur ett oväntat perspektiv – t.ex. katten, övervakningskameran eller själva texten.

Förslag på verk, författare och medier

• Jorge Luis Borges: Biblioteket i Babel, Fiktioner.
• Margaret Atwood: Oryx and Crake – bio-AI och skapandets ansvar.
• Jean Baudrillard: Simulacra and Simulation (utdrag).
• Italo Calvino: Om en vinternatt en resande.
• Film: The Matrix (1999), Truman Show (1998), Her (2013).

Sammanfattning

Postmodernismen lär oss att verkligheten alltid är skriven. AI visar oss hur snabbt den kan skrivas om.

---

AI, klimat och människans framtidsberättelser

När framtiden redan är här

Syfte

Att låta eleverna använda samtidslitteraturen som en arena för att reflektera över mänsklighetens roll i en tid av teknologisk och ekologisk omvälvning.

Kärnfråga: Hur förändras berättelsen om människan när hon inte längre är universums huvudperson?

Epokens idéer och människosyn

• Teknikens dubbelhet: AI, genteknik och klimatforskning både hotar och räddar.
• Klimatångest och framtidshopp: Dystopier blandas med ekopoetiska och posthumanistiska perspektiv.
• Posthumanism: Människan ses som en del av större system – biologiska, teknologiska, ekologiska.
• Hybridberättelser: Gränsen mellan sakprosa, litteratur och digitala medier suddas ut.

Lektionsidéer / Aktiviteter

** 1. Framtiden talar – AI som författare**

Genomförande:

1. Läs ett utdrag ur Kazuo Ishiguros Klara och solen eller Johanna Holmströms Bli som folk.
2. Diskutera hur AI eller teknik skildras – som hot, vän eller spegel?
3. Låt AI skriva en fortsättning på texten.

** 2. Klimatberättelser och algoritmisk skuld**

Genomförande:

1. Läs en kortnovell ur Nina Wähäs Testamente eller Andrzej Tichýs Eländet.
2. Diskutera klimatet som etiskt och existentiellt tema.
3. Låt AI generera en framtidsvision.

** 3. Den mänskliga gnistan**

Genomförande:

1. Läs korta utdrag ur Ted Chiang, The Lifecycle of Software Objects, eller Johanna Frid, Nora eller Brinn Oslo brinn.
2. Eleverna diskuterar:

• Vad innebär det att känna empati?
• Kan AI förstå sorg, kärlek eller längtan?

3. Avsluta med att varje elev skriver en reflekterande essä: "Vad betyder det att vara människa i AI-eran?"

Förslag på verk, författare och medier

• Kazuo Ishiguro: Klara och solen.
• Margaret Atwood: Oryx and Crake / Tjänarinnans berättelse.
• Johanna Frid: Nora eller Brinn Oslo brinn.
• Nina Wähä: Testamente.
• Andrzej Tichý: Eländet.
• Ted Chiang: Exhalation / The Lifecycle of Software Objects.
• Karin Boye: Kallocain.
• Filmer: Her (2013), Ex Machina (2015), Black Mirror (Netflix).

Sammanfattning

Framtiden har alltid varit litteraturens laboratorium. Nu skriver laboratoriet tillbaka.

Samtidslitteraturen låter eleverna uppleva hur människans berättelser förändras när framtiden blir nu – och hur litteratur, AI och etik vävs samman till ett nytt humanistiskt uppdrag: att fortsätta skriva världen, med medvetenhet, ansvar och fantasi.

---