Del 7 – AI och minoritetsspråken

Syfte och lärandemål

Undervisningen ska hjälpa eleverna att:

1. Förstå vad som menas med nationella minoritetsspråk och varför de skyddas i svensk lag.
2. Undersöka hur AI-teknologi påverkar små språk – både som hot och som möjlighet.
3. Diskutera språklig rättvisa och vem som får synas, höras och finnas i den digitala världen.
4. Utveckla AI-litteracitet genom att analysera teknikens roll i språkets framtid – vilka språk som prioriteras, tränas och överlever.

Kärnfråga: Kan ett språk överleva om det inte finns i AI:s värld?

Koppling till centralt innehåll (Svenska 2)

Centralt innehåll	Tillämpning i denna modul	AI-litteracitetsnivå
Svensk språklagstiftning och nationella minoritetsspråkens ställning.	Eleverna undersöker lagens syften och jämför med digitala realiteter.	5⃣ Människa & maskin.
Språk och språkanvändning med fokus på flerspråkighet och språklig mångfald.	Analys av hur språk lever, utvecklas eller marginaliseras i AI-samhället.	6⃣ Framtid & samhälle.
Informationssökning och källkritik.	Eleverna granskar data och AI-resurser för minoritetsspråk.	4⃣ Kritiskt granska AI.

⏰ Tidsåtgång

2–3 lektioner à 60 min

Lektionsupplägg

Steg 1 – Introduktion: Språk som rättighet (15–20 min)

Startfråga: Varför skyddar Sverige vissa språk i lag — men inte andra?

Läraren presenterar kort de fem nationella minoritetsspråken: samiska (alla varieteter), meänkieli, finska, romani chib och jiddisch.

Visa ett citat från språklagen (2009:600):

"Den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt språk."

Diskutera:

• Vad betyder det i praktiken i dagens digitala samhälle?
• Är det möjligt att "utveckla" ett språk om det saknas i AI-system, appar och översättningsverktyg?

Steg 2 – AI:s språkliga blinda fläckar (25 min)

Övning: Eleverna får testa att skriva in samma korta mening på svenska i en AI (t.ex. ChatGPT eller DeepL) och be den översätta till olika språk:

"Jag älskar att höra historier från min farmor."

Sedan försöker de:

• Översätta till samiska, meänkieli, romani chib, finska, jiddisch.
• Om AI inte klarar språket → diskutera varför.

Observation: De flesta stora modeller klarar inte minoritetsspråken alls – eller ger nonsens.

Diskutera:

• Vad beror det på?
• Vad säger det om vilka språk AI "bryr sig om"?
• Vad händer när tekniken bara förstår majoritetsspråken?

Steg 3 – Research: Digital närvaro och rättvisa (30–40 min)

Uppgift: Eleverna delas in i fem grupper – en per minoritetsspråk.

De undersöker:

Frågeställning	Exempel på källor
Hur används språket idag (i skola, kultur, media)?	Språkrådet, Isof, UR, SVT Sápmi, Sameradion.
Finns digitala resurser (ordlistor, appar, AI-verktyg)?	Giellatekno, Lexin, minoritet.se.
Finns projekt som försöker bevara språket med teknik?	"GiellaLT" (samiska NLP-projekt), "Meänvoice", Google Translate-projekt för finska.
Vad riskerar att gå förlorat om språket inte digitaliseras?	Artiklar, debatter, forskning.

Steg 4 – Analys och reflektion (30 min)

Grupperna redovisar sina resultat muntligt eller i posterform:

Rubriker:

1. Språkets nuvarande ställning
2. Digital representation – vad finns / saknas
3. Hot och möjligheter med AI
4. Förslag: Hur kan AI användas för att stärka språket?

Läraren leder en gemensam reflektion:

• Hur hänger digital närvaro ihop med kulturell överlevnad?
• Vem har ansvar – staten, teknikutvecklarna, användarna?

Steg 5 – Etik och framtidsdebatt (30 min)

Eleverna genomför en rollbaserad debatt:

"Bör AI-företag vara skyldiga att stödja små språk?"

Roller:

• AI-företagets talesperson
• Språkforskare
• Representant för ett minoritetsspråk
• Politiker
• Språkaktivist / elevrepresentant

Debattfrågor:

1. Är digital representation en mänsklig rättighet?
2. Vem ska finansiera utveckling för små språk?
3. Hur mycket ansvar har vi som användare?

Efteråt skriver eleverna en reflekterande logg:

"Vad lärde jag mig om språk och makt i den digitala världen?"

Fördjupning / förlängning

1. AI som verktyg för revitalisering:

Eleverna testar att låta AI skapa språklektioner, dikter eller sagor på ett minoritetsspråk (med stöd av befintliga resurser). Sedan analyserar de hur väl AI lyckas – och vad det säger om språkets digitala tillgänglighet.

2. Dokumentär/essä:

"Ett språk försvinner när ingen längre bryr sig om att det ska finnas i tekniken." Eleverna skriver eller filmar en essä om ett minoritetsspråks digitala framtid.

3. Intervjuprojekt:

Intervjua någon med koppling till ett minoritetsspråk – om språkets roll i familjen, identiteten och framtiden.

Diskussionsfrågor

1. Vad betyder det att ett språk "finns" i AI?
2. Kan ett språk vara levande om det bara talas men inte används digitalt?
3. Hur påverkar AI språkens jämlikhet och representation?
4. Är teknikutvecklare skyldiga att ta språkligt ansvar?
5. Hur kan AI användas för att stärka snarare än utarma språkens mångfald?

AI-litteracitetsfokus

Nivå	Kompetens	Tillämpning i momentet
2⃣ Vad är AI	Förstå hur AI tränas och varför vissa språk saknas.	Översättningsövning och källdiskussion.
4⃣ Kritiskt granska AI	Identifiera ojämlik representation och bias.	Analys av tillgång till AI på minoritetsspråk.
5⃣ Människa & maskin	Diskutera kulturell mening och språkets emotionella värde.	Debatt och reflektion.
6⃣ Framtid & samhälle	Resonera kring digital rättvisa och språklig mångfald.	Essä, presentation eller podd.

Bedömning

Bedömningsaspekt	Tecken på kvalitet
Analys och källkritik	Eleven undersöker språkets digitala tillgångar och värderar källors trovärdighet.
Reflektion och resonemang	Eleven för utvecklade resonemang om AI:s påverkan på språklig mångfald och jämlikhet.
Kommunikativ förmåga	Eleven uttrycker välgrundade ståndpunkter muntligt eller skriftligt.
Etisk och samhällelig förståelse	Eleven visar medvetenhet om språk som makt- och rättighetsfråga.

Sammanfattning

Ett språk som inte får plats i AI:s värld riskerar att tystna – men med rätt verktyg kan AI också bli dess räddning.

Den här modulen gör språkpolitik konkret och engagerande. Genom att koppla teknik till identitet, rättvisa och framtid får eleverna syn på att språk inte bara är ord – det är en fråga om vilka som får höras.

---