Del 3 – Centrala begrepp & systemförståelse
Hur "tänker" en språkmodell? – LLM för svensklärare
Syfte
Att ge eleverna en grundläggande förståelse för hur språkmodeller som ChatGPT fungerar — inte för att de ska kunna programmera dem, utan för att de ska kunna förstå språkets natur ur ett nytt perspektiv.
Kärnfråga: Vad är det egentligen som händer när en maskin "pratar svenska"?
Lärandemål
Efter momentet ska eleven kunna:
- Förklara skillnaden mellan regelstyrd grammatik och probabilistisk språkmodellering.
- Ge exempel på hur språkmodeller kan göra grammatiska meningsfel – och varför.
- Förstå begrepp som tokenisering, sannolikhet, träningsdata, bias och hallucination.
- Diskutera vad dessa begrepp betyder för svenskans framtid, språklig variation och normer.
Lektionsidé: "Språk som sannolikhet" (60–75 min)
Mål: Synliggöra skillnaden mellan mänsklig språkförståelse och AI:s mönsterigenkänning.
Del 1 – Introduktion (10 min):
Visa meningarna:
- "Katten jagar musen."
- "Musen jagar katten."
- "Katten musen jagar."
Diskutera: vilka är grammatiska, vilka låter rätt – och varför?
→ Låt AI analysera meningarna. Vad "tycker" modellen?
Lärarprat: "AI lär sig inte regler som vi. Den lär sig sannolikheter – alltså vilka ord som oftast följer på andra."
Del 2 – Miniworkshop (30 min):
Språk som sannolikhetskedja
Visa på tavlan:
"Jag älskar att …" → [0.72 springa, 0.14 sova, 0.07 äta …]
Låt eleverna fylla i meningar och be AI att "förutsäga nästa ord".
→ De upptäcker att AI gissar utifrån mönster, inte förståelse.
Förklaring i enkel form:
- AI räknar på sannolikheten att nästa ord ska följa efter det föregående.
- Den "förstår" inte mening eller känsla.
- Men eftersom den har läst miljarder meningar, låter det som förståelse.
Del 3 – Diskussion & reflektion (20 min):
| Fråga | Syfte |
|---|---|
| Hur skiljer sig detta från hur du själv lär dig språk? | Språklig medvetenhet. |
| Vad säger det om språkkänsla vs språkkunskap? | Grammatik & intuition. |
| Hur kan detta påverka hur svenskan utvecklas? | Språkförändring & homogenisering. |
Nyckelbegrepp för språkundervisning
| Begrepp | Enkel förklaring | Pedagogiskt exempel |
|---|---|---|
| LLM (Large Language Model) | En språkmodell som förutsäger nästa ord baserat på mönster. | "AI gissar vilket ord som passar bäst efter 'jag älskar att…'." |
| Tokenisering | AI delar texten i små bitar (tokens) – ofta ord eller delar av ord. | "'Husbil' kan bli två tokens: 'hus' + 'bil'." |
| Träningsdata | All text AI:n har läst – böcker, webbsidor, artiklar. | "Ju mer engelska data → desto fler anglicismer." |
| Bias (fördomar) | Mönster som speglar obalanser i datan. | "Om AI har läst fler texter skrivna av män → risk för könsbias." |
| Hallucination | AI hittar på fakta som låter trovärdiga. | "AI kan säga att 'Språklagen ändrades 2018' fast det inte stämmer." |
| Prompt | Din instruktion till AI. | "Förklara skillnaden mellan språk och kommunikation." |
| Temperature | Hur kreativ AI:n är – slumpnivån i ordval. | "Låg temp = korrekt; hög temp = mer poetiskt, men risk för nonsens." |
AI vs människa – språkförmåga i kontrast
| Aspekt | Människa | AI (LLM) |
|---|---|---|
| Lärande | Erfarenhet, känsla, kontext. | Statistisk mönsterigenkänning. |
| Grammatik | Regler + intuition. | Sannolikhet + mönster. |
| Kreativitet | Kopplar språk till liv, kultur, erfarenhet. | Skapar nya kombinationer av känd text. |
| Förståelse | Bygger på mening, syfte och känsla. | Bygger på sannolikhet utan medvetande. |
| Språkförändring | Organisk, varierad, situationsbunden. | Likriktad, reproducerande. |
Diskussionsfrågor för klassrummet
- Om AI kan skriva grammatiskt korrekt – varför låter det ändå "platt"?
- Kan man säga att AI har en "språkkänsla"?
- Vilka risker finns om vi börjar ta AI-svenskan som norm?
- Vad säger detta om hur språk formas av makt, data och teknologi?
- Hur tror du att svenskan låter år 2050 om mycket text skrivs av modeller tränade på engelska?
Koppling till centralt innehåll
| Centralt innehåll | Hur detta moment adresserar det | AI-litteracitetsfokus |
|---|---|---|
| Grammatik och syntax | Förstå hur språk byggs upp – och hur AI imiterar det. | 2⃣ Vad är AI? |
| Språkriktighet och variation | Upptäcka hur språklig homogenisering uppstår. | 4⃣ Kritiskt granska. |
| Språkets funktion för tänkande | Diskutera skillnaden mellan språk som data och språk som mening. | 5⃣ Människa & maskin. |
Miniaktivitet: "AI förklarar grammatik – men har den rätt?"
- Be AI förklara skillnaden mellan predikat och objekt.
- Låt eleverna bedöma svaret.
- Diskutera:
- Vad förklarar AI bra?
- Vad blir otydligt eller felaktigt?
- Hur märks det att den inte "förstår" begreppen på riktigt?
→ Skapar kritisk språklig medvetenhet och stärker begreppsförståelsen.
Sammanfattning
AI kan skriva korrekt – men den vet inte varför. Det är där svenskämnet börjar.
Del 3 ger eleverna ett språk för att tala om språkmodeller – inte bara som teknik, utan som en del av vår språkkultur.
Det blir grunden för de kommande delarna: grammatik i praktiken, stilanalys och språksamhälle.